Jag ligger just nu nerbäddad i min säng med hundarna runtomkring mig...solen lyser underbar där ute...men men här ligger jag och mår kasst. Feber och ont i halsen...hmmm.
Den senaste tiden har tankarna flugit kring mitt huvud som aldrig förr...det är inte så bra att ha ett jobb man kan med lillfingret för då har man all denna tid till att fundera.
Jag är orolig för en vän, som fan. Hon har ändrat beteende och är en självisk bitch helt enkelt. men men inget jag kan göra åt det... folk har sådana perioder i livet har folk sagt mig.
Det har varit lite kaos här hemma med att oljan tog slut...och vi började elda med disel istället. Vi väntar nu på beskedet från kommunen om vi får borra eller ej. SITA va här i onsdags och monterade ner vår oljetank. Det blev hur mycket utrymme som hellst i tvättstugan nu....underbart!!! ( de monterar ned ca 15 tankar i veckan,shit) Det tog dem 1,5 timme att skära ner den och bära ut den och ta bort oljan i den och filtrera den och hälla den i dunkar till oss.
Vårt matrum är i princip klart så i helgen blir här lite målning och sedan storstädning !!!!
Mellis hon bara rymmer...och lyssnar inte ett skit på mig...försöker nu hitta nån kurs som hon och jag kan gå i vår så det kan bli nån fason på henne med...men jag tror inte hon är mogen för det ännu...hon kan fortfarande inte koncentrera sig, men men jag ska ge det en chans iaf.
Har satt upp mig på träning nästa år också...gympa på tidagar och så ska jag och mattias gå på box på söndag kvällar.... så hittar man på nått kul ihop.
Alltså ibland funderar jag på varför mitt liv ser ut som det gör. Jag är verkligen lycklig med världens bästa man och två fina hundar och ett hus som börjar bli riktigt fint!!!!
Men vänner... varför blir man så sviken av vänner hela tiden...är det nått fel på mig och mattias bara för att vi vill ha hus barn och en stabilfamilj nu när vi är i 25 års åldern. Måste vänner som fortfarande är i festa stadiet svika då? kan man inte mötas på halva vägen?? folk vi umgås med nuförtiden är ju liksom 40år och uppåt...som min mamma liksom.... jag fattar inte!!! Jag och mattias vill ha det stabila familjelivet för att vi aldrig hade det som barn och därför vill vi ge det till våra barn.
Ett hem, en mamma, en pappa!!!!!
Det känns som att man knappt har några kvar att lita på längre...vänner alltså...för man får bara kniven i ryggen gång på gång på gång!! kanske därför jag tagit avstånd från så många...sen är det inte det lättaste att skaffa nya vänner heller....
Sen det här med att ställa upp för folk. Jag och mattias ställer verkligen upp för folk till 110%... kan vi, så gör vi gärna nått för andra...och finns här för folk när de ringer och gråter eller behöver relationsråd...men när fan ställer folk upp för oss??? Jo tina är bra att ha när man är ledsen med annars finns hon knappt!!!!
Jo mamma och pappa är här och hjälper till när vi ber dem och det är vi väldigt tacksamma för och vi försöker ställa upp för de och passa barnen osv.
Är så trött på folk och deras ego liv !!!!
Nu ska jag sova en stund !!
Puss puss
Mattias!! DU & JAG MOT VÄRLDEN !!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar